Är så arg och förbannad på P och mig själv. Och han verkar inte bry sig om min ilska och det har enbart motsatt effekt....kan liknas med att hälla bensin på eld. Tycker han kan stå upp och bete' sig som den man han förväntas vara. Men icke... Jävla fegis!
Förbannad är jag på mig själv för att jag inte höll mig självständig efter skilsmässan utan träffade en ny som jag köpte hus med. Med ett husköp blir man hu oxå mer elr mindre ekonomiskt beroende av varann. Nu efter snart 7år tillsammans så har vi byggt upp ett "tvåsam-liv". Ett liv som jag nu inte kan vända ryggen till i första taget :((((((. Ett liv som var närmast perfekt. Var han tvungen att förstöra allt??