Jag förlorade min älskade häst  !!! Han fattas mig sååååå. Det gör så ont..känns som om hela mitt hjärta slits i tusen bitar. FEM dagar har gått sedan han fick somna in. Fem dagar av saknad, smärta och tomhet. 

Det här...det är nog med det värsta jag varit tvungen att göra. Men jag var tvungen, han skulle bara ha blivit sämre...ju längre tiden gått. Man kan inte ha dem kvar av egoistiska skäl...det går inte.  Helvetesjävlaskiiiiitfitthåååål   .

Orkar inte med människor som kommer med åsikter som "det var ju bara en häst". Skiter jag fullständigt i han var MIN...bara MIN! Och nu är han inte längre med mig... VI skulle ju bli gamla tillsammans...men ödet ville annorlunda bara 8år blev han.. TVÅ år fick vi...