Det är vad jag måste försöka göra nu. Min mage är så förstörd..lyckades förstöra den med stress, oro och ilska. Det gick snabbt, synd bara att återhämtningen tar betydligt längre :(. Har lovat mig att denna vecka ta det lugnt, äta bra och magvänlig mat. Låta den läka!
Den själsliga biten..den är svårare. För tillfället känns det rätt ok. Jag har stängt Pandoras ask och fokuserar framåt...inte bakåt. Inte framkalla dåliga tankar och känslor. Vi ska ur det här, vi är bra tillsammans och nu ska det upp till bevis. Jag kan visserligen inte lita på att han inte sviker mig igen men jag kan inte heller gå och oroa mig för att han ska göra det. Då blir jag bitter och bitterhet syrar allt.

För min del brukar betyda att saker och ting rullar på. Men så tillvaron rullar fel väg blir det tyst oxå. Hans lediga vecka kom och gick. Hans besök på beroendekliniken gick bättre då jag inte var med. Han hade en manlig terapeut och jag tror att det kanske är ett vinnande koncept för hans del. Lät honom hållas efter besöket...tänker inte pressa honom jag vill inte veta hur det gått. Jag vill enbart att han ska få hjälp för sitt beroende.
I slutändan berättade han bitar fr besöket och det var kloka saker. Är tacksam <3

Idag är han själv på beroendekliniken. Han var betydligt mer nervös för detta möte än det jag var med på. Nu hade han inte min talförmåga att förlita sig på. Nu måste han prata själv.... För egen del har jag gått på stan och ödslat tid. Ingen storshopping direkt, finns liksom inte pengar för det.
Har lyckats hitta ett sätt som gör att jag kan gå vidare i vardagen. Det kallas On/Off knapp. Vi hoppas den fungerar även då han åker iväg igen.

Mötet på beroendekliniken gick bra. Tyvärr är P inte den som öppnar upp sig i första taget så hon fick verkligen kämpa för att få orden ur hnm. Kanske han helt enkelt inte var färdig att prata. Eller...så förlitar han på att jag sköter snacket. Vilket jag påpekade oxå. För egen del besitter jag på mkt ilska kryddat med lite bitterhet :/. Tyvärr har jag inget stort att berätta om besöket. P tyckte att hon var bra och träffade rätt på många punkter. Bra så....det är ju trots allt han som sitter på problemet. Jag ska dit igen nästa vecka på torsdag...ensam. Blir säkert lite annan form av diskussion då.

Hästarna då... Mitt kallblod var jättesvårt att lasta. Hon skulle inte flytta. Vi linade in henne efter vi kämpat en bra stund. Gräshoppan han tyckte det var surt att åka med kompis...men gick på snällt då han accepterat att han skulle dela transporten med någon =).
Lite stressade men natten har gått bra. Känns tryggt att ha dem hemma <3

Om några timmar sitter vi där på samtal med den som "behandlar" spelberoende. Jag är nervös fast det inte är jag som är boven i dramat. P är oxå nervös...känner sig olustig. Hjälp!
Sedan efter det händer nästa grej!! Flytta hästarna hem igen... Återkommer då lugnet lagt sig! Hoppas allt flyter på idag :/

Om jag ska vara riktigt ärlig så är jag väldigt nervös inför måndagens besök på beroendekliniken. Dels för att jag är rädd för att de inte ska kunna hjälpa hnm och dels för att då "lyfter vi verkligen katten på bordet"...dvs problemet ska erkännas högt. Är rädd för att han ska dribbla bort dem och inte vara ärlig, sitta tyst och vänta att jag ska prata. Tänk om det är jag som dillat ihop nåt. Han kanske inte missbrukar spel...? Fast jag har ju bevis och sanningen gör så ont!! Mitt humör än en gång. Jag går fr normal till flyförbannad på NOLL sekunder... Mycket charmerande :/

P är hemma... Han fick komma hem redan igår vilket var en ytterst trevlig överraskning. Tack vare det fick vi stallet i ordningställt för hästarnas flytt på måndag. Nu jobbar jag natt fram till sö morgon. Känns väl ok...även om jag mkt hellre varit hem med hnm och barnen. Men nån ska ju jobba oxå :).
Känslan över att ha hnm hemma...?Igår var det konstigt. Jag visste inte hur jag skulle förhålla mig till allt. Berg och dalbana de luxe i mina känslor. Vi har helt enkelt kommit överens om att vi tar en dag i taget. Och det tror jag kan vara ett vinnande koncept. Eftersom det pendlar mellan hat och kärlek. :(... Jobbigt.

Tröttheten har mig i sitt järngrepp! Är så fruktansvärt slut i kropp och själ. Kan inte gå och sova fast jag helst skulle göra det. Stallet är fortfarande ofixat så det är på listan över måsten ännu idag. Humöret då..jag har haft bättre dagar men även betydligt sämre. P kommer hem imorgon....