kommer jag tillbaka på hösten och av nån jeevla anledning när det börjar osa i kanterna och jag känner mig mer eller mindre deppig. Detta är mitt hål, min oas...Mitt enda ställe som jag kan spy galla på och vara sådär äckligt ärlig.

Ok så var slutade jag och var ska jag börja??? Jag tror jag slutade nånstans i ett virrvarr av djur och kärlek. Återkommer med ett nytt virrvarr av djur. Vår älskade lurviga mirre blev påkörd, och man skulle ju tycka att jag lärt mig att det inte är kul att stå på bakgården gråtandes och gräva kattgrav. ICKE...lärde mig inte ett fucking piss. Nu har vi två nya katter...mot bättre vetande. Polacken fick ju frispel av att va ensam och det kunde inte mitt hjärta tåla. Så nu har han blivit mamma/pappa åt de små liven och verkar trivas riktigt bra i rollen.

Hästen åkte tillbaka till gamla ägaren och även där...förståndet har inte blivit bättre utan tar ett fett lån och köper en häst *ASG*.  Och han är det vackraste jag skådat 172cm i mankhöjd och en oslipad diamant på ynka 6år. Jag vet inte riktigt...det finns säkert någon diagnos för mig oxå.

Min kärlek, min älskade, vad hände??? Vad hände???? Mitt allt, mitt stöd, hur har vi kommit på glid och tappat en del av det vi hade?? Det finns där, vi får inte förlora det gos. Nu stormar det igen, runt dig och ditt jobb och jag kan inte göra ett jeevla piss där heller. Du kommer att igen få åka och jag är hemma, ensam...och jevligt olycklig   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi fortsätter väl där vi slutade. Vi åkte hem med en helt ny tillvaro. En tillvaro med mediciner dagligen, täta blodprover samt regelbunden kontakt med sjukvården. Nu var det trots allt besök på tre olika områden. Så i stort sätt snittar vi 1-2be...

Är jag tillbaka eller gästspelar jag bara i min egen blogg? Jag vet inte men jag börjar lite smått för att kanske återgå till flere inlägg. Det jag vet är att den flamsiga lite barnsliga skribent som påbörjade denna blogg 2008 är borta, här sitter nu...

Måste lära mig cykla utan stödhjul. Lika lite som ett barn vill släppa dem vill jag lära mig att leva utan P!! TROTS att jag älskar honom av varje cell i min kropp, måste jag släppa taget. Stödet är borta och ni ska veta att vissa dagar har varit mag...

Oavsett vad det varit för oväder i mitt liv tidigare så finner jag ändå ro på jobbet. Får distans till min egen tillvaro. Och tro mig det är nåt jag verkligen behöver nu just!! Har en tung dag bakom mig där jag bitit mig i knogarna för att inte mes...

Helvete vad jag saknar honom. Det sliter sönder mig inombords :((. Om det skulle utdelas ett piskrapp för varje gång jag tänker på hnm eller saknar honom hade jag varit sönder piskad idag. Antar att det här är priset det kostar att skiljas fr den man...